Bynamnet Utansjö

Sörutansjö 11/12 sk. - Vtansiö 1543-1555, Vttansiö 1544-1545 Vtanziö 1548-1549, Södergård 1559 (Söder Uestansiö 1570), Söder Uthansiö 1580, Söder Utansiö 1590, Soderwthansiö 1599, Södher Wtanssiöö 1627, Söder Utansiöö 1639, Södre Uthansiö 1690, Sörutansiö 1714-1795, Sörutansjö 1825. 1879 jb. Sörutansjö kb G. Jb 1543 upptager 20 sel. Byn ligger strax söder om byn Utansjö och har väl tidigare utgjort en del av denna. I byn är Utansjö gamla herrgård belägen.

Utansjö - Wtthansssijö 1535 ghj. Vtansiö 1542-1550, Vttansiö 1544, Vtansziö 1548, Nöre Vtansiöö 1559 (Nörre Uestansiö 1570), Nörre Uthansiö 1580, Norre Uttansiö 1590, N. Wthenssiö 1609, Nor Wtanssiöö 1627, Norr Utansiöö 1639, Uthansiö 1690, Norrutansiö 1714-1723, Utansiö 1714-1795, Utansjö 1825. 1879 jb. Vtassiö 1557, Vtansziö 1558, Wtansiö 1559-1575, Vtansiö 1585 tl Utansjö kb G. Jb 1542 upptager 38 ½ seland. F. led. är fsv. prep. utan 'utanför'. Namnet åsyftar byns läge vid södra stranden av Mörtsjön, längst ut mot havet vid sjöns utlopp.

Utansjö herrgård och Nabben


Bilden är hämtad ur C. J. F. Plagemanns bok, som beskriver Utansjö under sin företagna resa genom norrland med kommentarer: Bilden är tagen från nordost. I förgrunden har man Kustlandsvägen, vilken straxt utanför vänstra bildkanten på en bro ledes över Utansjöån, som skär igenom näset mellan Mörtsjön och Bottenhavet och som nära sin mynning bildar ett fall av 33,5-37 meters höjd, vars gamla namn är Hällan. Kring detta fall anlades år 1738 Utansjö bruk, nu cellulosafabrik. En halv fjärdingsväg väster härom, i Sörutansjö, ligger på en udde omedelbart söder om Mörtsjöns utlopp i ån Utansjö bruksherrgård, "hvaräst utom planterade Aleer til landsvägen också är trägård, i orten nog sällsynt" (Abraham A:son Hülphers, 1780, Norrlandsresa 1758).

Nils Arfwidsson betecknar den med någon överdrift som "Den enda Herrgård [i Ångermanland], som synes vara af större betydenhet", och andra resenärer (von Schubert, 1817, och Zetterstedt, 1832) prisa den med rätta för dess skönhet. Anläggningen har kommit till kring 1700-talets mitt (efter 1738). Manbyggnaden, nu tjänstemannabostad, är åtminstone numera målad i gräddvit färg med pilastrar och knutar i rent vitt. Portalerna äro rikt skulpterade. Av de fyra flygelbyggnaderna revs det västra paret så sent som 1939 (hela anläggningen borde ha förklarats som byggnadsminnesmärke!); de båda östra, på teckningen framställda som envåningshus med sadeltak, ha nu en vindsvåning med låga fönster under valmtak. De egentliga ekonomihusen äro belägna i väster, mot sjön.

En karta från 1897-98 visar här en större rektangulär byggnad i linje med den vänstra (sydvästra) flygeln och en vinkelformig byggnad nordväst om den högra. I nordost ser man på bilden en numera ombyggd iskällare, belägen intill enspång, som leder över till en bondgård i (Nord-)Utansjö, sedan länge tillhörig bruket. Av de på teckningen avbildade husen har i denna  gård endast manbyggnaden bevarats, ehuru i ombyggt skick; den är nu känd som gamla rättarbostaden. Bagar- eller sommarstugan, synlig till höger därom, lär under någon tid ha begagnats som skolhus. (Det nuvarande folkskolehuset i Utansjö uppfördes 1905.)

Denna gård är belägen alldeles intill sjön; den motsatta stranden reser sig tämligen brant mot Skuruberget, enligt Hülphers "märkligt af en djup och mycket bred (varierande mellan fem och tio fot) ränna (en ´skura´) ned til foten, med en särdeles grotta, och en källa derinvid, som har besynnerligt godt watn". Det berg, som på bilden synes bortom herrgården, heter Kvastberget. På 1840-talet torde herrgården ha bebotts av bruksinspektoren. I en den 1 december avgiven reseberättelse skriver Plagemann: "D. 5. Aug. föreslog jag Inspector [Johan Ulrik] Undén, att Utansjö bruk anlägga och låta sköta en salpeterlada..." Därest denna verkligen kom till stånd, har den väl legat nära ladugården.

Man skulle kunna förmoda, att bilden av Utansjö kommit till i samband med detta besök; men troligare är dock, att den härrör från 1849, emedan baksidans skiss av Arnäs trakt erinrar om Arnäsbilden nr IV, 5, daterad den 6 augusti 1849.