Högsjö socken - en beskrivning

Beskrivningen över Högsjö socken är hämtad från Boken om Högsjö - En norrländsk sockenkrönika af Arv. Salvén, 1918, andra upplagan, Härnösand 1992, sidorna 11-14.

Namnet. Sockennamnet Högsjö säges hafva uppkommit däraf, att socknens största sjö, Mörtsjön, ligger så högt i förhållande till den närliggande Ångermanälfven. Men denna namnets härledning torde dock vara omstridd och gillas icke af en del forskare. I gamla urkunder har namnet skrifvits olika, såsom Hössyö, Hösziö, Hössjö, Hösjö samt slutligen Högsjö.

Läget. Högsjö socken gränsar i sydväst och söder till Säbrå, i norr och nordväst till Gudmundrå samt i öster och sydost till Ångermanälfven och "hafsjön". Dess hufvudsträcknings största längd i sydväst och nordväst är 3 3/4 mil, men bredden endast 1 mil. Högsjö med Åbord omfattar en areal af 42,667 tunnland.

Beskrifning. I geografiskt lexikon öfver Skandinavien (tryckt 1818) har Rector Scholæ och Ledamoten af Cosmografiska Societeten i Upsala, Daniel Djurberg, skildrat Högsjö sålunda: "Högsjö, en socken i Ångermanland i Södra fögderiet, belägen vid Ångermanna-älwen, är annex till Gudmundrå pastorat samt innehåller (jemte Hemsön, utg. anm.) 32,6 mantal. Marken är mästadels stenbunden, uppfyld af bärg och skogbevuxna höjder, mellan hvilka isynnerhet tre dalar ligga, alla odlade och bebodde, jämte den del af socknen, som ligger längs utmed älwen. Jordmånen är af olika beskaffenhet: vestra delen har lera, den medlersta swartmylla och skogsbygden har en magrare och sandaktigare lermylla med lika botn. Mulbete och skog äro öwerallt tillräcklige. Älwen har här bugtige stränder, men prydes af flere öar, holmar och skär vid dess utlopp i hafvet, bland hvilka Åbord och Hemsön äro de ansenligaste.

Byarne ligga vidt spridda, mästadels öwerallt åtskiljde genom djupa dalar, höga backar och branta bärg, hvarintill likwäl ses skogsparker, som gifva vacker utsigt. Utsädet är omkring 350 tunnor, deraf sjättedelen råg. Öpna åkern trädes årligen till hälften; Swedjarne öwas till nödigt behof. År 1810 utgjorde folkmängden 1,148 personer. Den betydligaste orten i Högsjö heter Utansjö, ett jernvärk."

En annan statistiker, K. M. Rosenberg, angifver i sitt handlexikon öfver Sverige bland annat att "till Högsjö räknas äfven den betydliga Hemsön och Åbordsön, den förra dock bildande egen kapellförsamling (hvilket skedde den 15 Dec. 1844. Påföljande år erhöll Hemsö egen kapellpredikant och det gamla kapellet från 1600-talet flyttades från Utanö till Hultom. Utg. anm.) Större verk äro Utansjö jernbruk samt Rocke, Rö och Åbords sågverk jemte ett par tegelbruk. Förutom jordbruket och skogsafverkningen är fisket i sjöarne (lakfisket i Mörtsjön, utg. anm.), skeppsbyggeri och sjöfart äfven att nämna. Vid Veda är gästgifvaregård (nu flyttad till Ramvik, utg. anm.) och färjeplats öfver elfven till Hornö i Nora socken."

Sjöar i Högsjö äro: Mörtsjön, Bysjön, Husesjön, Norsjösjön, Myckelsjön, Judesjön och Selasjöarne m. fl. Enligt Kommissionslandtmätaren Joh. P. Ombergs i Landtmäterikontoret i Stockholm förvarade beskrifning öfver Högsjö af år 1854 uppgifves arealen i Högsjö (med Åbord) och Hemsö vara 53,182 tunnland, hvaraf äro tomteplatser 113, åker 576, äng 2,844, skog och betesmark 47,256 tunnland, hvari inbegripes 1,425 tunnland mossar och myrar, 968 tunnland sjöar och vattendrag, oberäknadt Mörtsjön och den del af älfven, som ligger inom socknen. Arealen i kv.-mil för Högsjö och Hemsö 2,36.

Sjöar i Högsjö äro: Mörtsjön, Bysjön, Husesjön, Norsjösjön, Myckelsjön, Judesjön och Selasjöarne m. fl. Enligt Kommissionslandtmätaren Joh. P. Ombergs i Landtmäterikontoret i Stockholm förvarade beskrifning öfver Högsjö af år 1854 uppgifves arealen i Högsjö (med Åbord) och Hemsö vara 53,182 tunnland, hvaraf äro tomteplatser 113, åker 576, äng 2,844, skog och betesmark 47,256 tunnland, hvari inbegripes 1,425 tunnland mossar och myrar, 968 tunnland sjöar och vattendrag, oberäknadt Mörtsjön och den del af älfven, som ligger inom socknen. Arealen i kv.-mil för Högsjö och Hemsö 2,36.

Till Högsjö hör 41,651 tunnland.

Till Åbord hör 1,016 tunnland

Till Hemsö hör 10,515 tunnland

Tillsammans 53,182 tunnland

Skeppsbyggeri. I Högsjö hafva funnits några skeppsvarf, där fartyg byggdes. På Åbord har funnits ett skeppsvarf, anlagdt af Byggmästaren och Sågverksintressenten Chr. Kramm på öns nordligaste udde. På samma ö byggde Sjökaptenen J. M. Nordstrand flera större segelfartyg. År 1854 voro af honom redan 5 st. byggda. Utom Kapten Nordstrand voro följande personer i Högsjö delägare i skeppsvarf och fartyg, nämligen Kapten Scherling i Rö, Skepparen Jacob Bolin i Weda och Häradsdomaren Israel Norberg i Westby. I Westby byggdes sedermera några segelfartyg af Skeppsredaren Erik Norberg, son till förutnämnde Häradsdomaren Israel Norberg.

Pottasketillverkning har enligt Ombergs beskrifning ägt rum i Högsjö, hvartill användes aspskog.

Skogsanslag. För färjebåtars underhåll och till understöd för hållskjutsars bestridande har Weda gästgifvare fått sig anslagen en skogstrakt om 134 tunnland, 17 3/4 kappland.

Sockenmagasin. Ett sådant uppfördes ursprungligen på Utansjö ägor och flyttades därefter först till korsvägen vid Weda och därifrån norr om kyrkan. Det har sedan öfverlåtits till "Föreningen för Norrländsk hembyggdsforskning" och är nu uppfördt i friluftsmuseet på Murberget invid Hernösand.

Sockensigillet visar en korp. Å en handling, innehållande uppgift om antalet "rökar" i socken på 1600-talet och som finnes i Riksarkivet, har förf. sett sigillet vara användt. (I, s 11-14)