I Högsjö kommun, som vid senaste årsskiftet hade 3 635 innevånare och bland dessa ungefär 900 hushåll, finns det fortfarande två gårdar, som ännu måste använda fotogen eller gasolljus. På Övervålstjärn, en högt belägen plats ett par kilometer från riks-13 i Skog, bor tio människor som när kvällen kommer tänder fotogen- och gasolljuset. Det är familjerna Alex och Lina Dalkvist, Maj och Edvin Högmark samt Drott och Syster Dalkvist.

Det äldre paret Alex och Lina Dalkvist har bott på stället i 43 år och det är säkerligen en ansenlig mängd fotogen samt många meter stearin och tak som bränts upp under den tiden. – Har ni aldrig saknat elektriciteten? Frågan går till fru Dalkvist. – Jo, nog lär vi ha saknat den, men nu har det gått så långt att vi faktiskt resignerat. Och jag måste säga, att få vi bara ha en fotogenlampa samt vara friska och krya, känner jag mig nöjd. I fastigheten finns tre permanenta lampor, som är monterade på vägg och i tak. Det är det relativt moderna gasolljuset som sprider sitt rätt så behagliga sken. – Men det värsta är, ätt det blir så dyrt att bränna det, säger fru Dalkvist.

Om man är riktigt försiktig med bränslet och har bara en lampa tänd åt gången, räcker gasoltuben ändå inte längre än högst tre månader. – Vi har nog försökt få elektricitet till gården, men fått beskedet, att vi inte får det på grund av att det blir för långa ledningar med för stora spänningsfall, eller vad det heter. Om de skulle sätta upp en transformator, skulle det bli för dyrbart. Själva har vi inte råd att hjälpa till med kostnaderna.

För några år sedan satte gubbarna på gården igång med att bygga ett eget kraftverk. Det finns en bäck som flyter alldeles intill. De byggde egen turbin och drog ledningar fram till stugorna och visst fick vi ljus, fortsätter fru Dalkvist. Men den glädjen blev inte lång. Vintertid fryser vattnet i bäcken – det är för dålig ström – och det blir ingen fart på turbinen, så det där projektet har vi fått överge. Men vi vet i alla fall hur det är att ha det ljus som ”moderna människor” bjuds varje dag. Vi hade elljus över en julhelg innan det tog slut!

Det andra stället i Högsjö som inte har elektriskt lyse i gården är familjen Hilding Esmerald i Nordsjö i övre delen av kommunen. – Vi har ungefär fyra kilometer till närmaste gård, antingen vi räknar till Gåltjärn eller Storsela. Någon direkt förfrågan om att få elljus till gården har vi aldrig gjort, men för ett par år sedan kom en ingenjör från RLF och skulle undersöka vilka möjligheter vi hade att få hjälp med saken. Sedan dess har vi emellertid inte hört någonting, säger hr Esmerald.

Och inte har vi själva råd att kosta på ledningsdragning heller. Men ingen vore givetvis gladare än vi om saken ordnades med det snaraste. Man känner sig nog litet ensam utan elström och fast vi klarar oss med de gamla fotogenlyktorna vore vi nog de gladaste av alla om vi en dag skulle få se stolp-resare från elverket utanför gårdsknuten! //Esseng.

Nya Norrland 28/9 1947.

Lokalhistoria i Högsjö socken 1898-2008