Cellulosafabriken

Utansjö cellulosafabrik 1900.

  • 1897 i juli bildades Utansjö Cellulosa AB, tillkommet på konsul Fritz Versteeghs förslag för att tillvarata klentimmer. Styrelsen bestod av Paul Burchardt, Kramfors AB, disponent Åke Belfrage, Dals sågverk, disponent C F Hasselblad, Sprängsviken och disponent C Falck, Björknäs. Fabriken var den första för sulfitmassa i Ådalen och uppfördes av ingenjör N H F Hansson för en beräknad tillverkning av 8 000 ton pappersmassa/år.
  • 1900 i mars togs fabriken i drift.
  • 1902 Disponent Johan Haslum övertog VD-skapet efter Hansson och skulle komma att sitta kvar till 1919.
  • 1916 uppgick produktionen av sulfitmassa till 20 516 ton att jämföras med det första produktionsåret 1900, då den uppgick till 5 911 ton.
  • 1920 fanns fem stående kokare uppsatta och i pappsalen tre torkmaskiner. I syrehuset fanns en kisugn jämte roterande svavelugnar som reserv. Drivkraften erhölls från eget vattenkraftverk invid fabriken.
  • 1949 byggdes en indunstning samt en förbränningsugn för avluten från kokeriet.
  • 1964 övergick fabriken från kalk till magnesiumoxid för kolsyraberedning.
  • 1972 i mars startade Utansjö som första fabrik i världen produktion av flingtorkad bisulfitmassa. Den pågående renoveringen av de omodernaste enheterna i sulfitfabriken renseri, tork och balhantering – mellan 1971-1974 kostade totalt 115 miljoner kronor tillsammans med den nya slipmasseanläggningen.
  • 1973 övertog Graningeverken AB hela Utansjö och namnet blev Graningeverken AB Utansjö Bruk.
  • 1975 var antalet sysselsatta 241 och produktionen uppgick till 45 000 ton slipmassa och 43 000 ton sulfitmassa.
  • 1989 på våren blev Utansjö ålagd av regeringen att minska sina utsläpp av organiska föroreningar fram till 1992, varför en investering i reningsanläggningar gjordes.